Social Kognition

SOCIALT TÄNKANDE el. SOCIAL KOGNITION

Student.seSocialt tänkande inom socialpsykologin avser individens tänkande och tankeprocesser om sig själv, andra människor och den sociala omgivningen.

En gren av socialpsykologin heter faktiskt socialpsykologisk kognition intresserar sig för vad som sker inuti människans medvetande (Svensson, 1992:54).

Företrädare inom den här teorin är bland annat Kurt Lewin (1890-1947), George Kelly (1955), Muzafer Sherif, Solomon Asch, Leon Festinger, bland andra.

Lewin är känd för bland annat sin fältteori, som går ut på att mänskliga handlingar måste analyseras och förstås i ett helhetssammanhang som omfattar både personens inre karakteristiska och den sociala situation som han existerar i. Den aktuella situationen för mänskligt beteende är viktig om inte helt avgörande (Svensson, 1992:54).

Med sina rötter i Gestaltpsykologin, betonar den kognitiva teorin mönsterbildande, helhetsskapande processer och principer, strukturer och sammanhang i verklighetsuppfattningen. Enligt den här teorin är människan hela tiden upptagen med att tolka och förstå den värld som omger henne, inte minst sin sociala omgivning och samspel med andra människor.

När människor interagerar med varandra, bildar de uppfattningar om varandra, inte minst vad gäller varandras motiv. De egna motiven tillsammans med vad man tror de andras motiv är, utgör oftast drivkrafter för det egna beteendet gentemot andra.

"Det sociala samspelet blir delvis en fråga om att göra tolkningar och bedömningar av i vilken utsträckning de andra kan tänkas bidra till, eller förhindra, måluppfyllelsen för individen själv." skriver Svensson (1992:55).

Kelly (1955) jämför människans förhållningssätt i det sociala samspelet med en vetenskapsmans. Kelly menar att människan gör bedömningar, som inte alltid är exakta, men som implicerar insamling av data, bedömningar, generaliseringar och härledning av slutsatser (Svensson, 1992:55).

Svensson (1992:56) definierar den kognitiva socialpsykologin på följande sätt:

"Den kognitiva socialpsykologin är alltså i huvudsak inriktad på att beskriva och klarlägga hur människor tolkar och strukturerar sin sociala omvärld, och hur detta påverkar deras beteende och handlingsstrategier."

Även Björn Nilsson (1996:130-1) tar upp ett kognitivt perspektiv. Enligt Nilssons definition betonar ett sådant perspektiv

"...individens tankar, känslor och åsikter. Man är inriktad på hur människor tolkar sin omvärld för att ge en förklaring till hur de fungerar. Människan ses som intentionell, hon har avsikter med sitt beteende. Hon förlitar sig på tidigare erfarenheter för att tolka nya situationer. Man fokuserar också på hur tidigare erfarenheter styr tänkandet och på de handlingsmöjligheter som människor upplever i en viss situation."

Som du kommer att få se i andra avsnitt är människors bedömningar och tolkningar både om sig själv och andra oftast felaktiga.

De kognitiva scheman som människan skapar till följd av dessa generaliseringar är grova förenklingar av en oftast mycket komplicerad och mångskiftande social värld.

Människan beter sig dock som om sina slutsatser och uppfattningar om världen vore riktiga. Anledningen är just de generaliseringar som man gör.

Det är viktigt att komma ihåg att dessa generaliseringar och scheman oftast finns hos grupper av människor och inte hos enskilda individer, vilket leder till gruppbeteende.

Myers (2000:3) sammanfattar det sätt på vilket en del av socialpsykologin intresserar sig för socialt tänkande genom att formulera några frågor:

How and what do people think of one another? How reasonable are the ideas we form of ourselves? Or our friends? Of strangers? How tight are the links between what we think and what we do?”

Man kan nog säga att Myers genom att ställa de här frågorna placerar sig i den del av socialpsykologin som är kritisk och ifrågasättande, men som även öppnar vägen för en bättre förståelse av det sätt vi tänker och det sätt som vi beter oss på.

Källor:

Exploring Social Psychology, second edition, 2000, David G. Myers

Socialpsykologi, 1996, Björn Nilsson

Människa, interaktion och social omgivning, 1992, Tommy Svensson