MINA HEMTENTAMEN

Genus, nation, ras, sexualitet

Svar:

Nationella och etniska projekt är "föreställda gemenskaper" och det som förenar människorna inom sådana gemenskaper är inte enbart föreställningen om ett gemensamt ursprung utan även föreställningen om ett gemensamt öde.

I "den eviga gränskonstrueringsprocessen" innehåller nationalistiska ideologier både inkluderande och exkluderande element. Kvinnornas underordning och kontrollen av deras sexualitet har utgjort ett viktigt element i gränskonstrueringsprocessen.

Produktion och reproduktion av nationella projekt har enligt Juval-Davis varit möjlig genom en indelning av samhället i en privat och en offentlig sfär som även har inneburit att kvinnor och män tilldelats olika sociala roller. Dessa roller har under lång tid inte ifrågasatts och gjort antaganden för filosofi och socialvetenskap i västvärlden. Privat och offentlig sfär har varit beroende av varandras existens.

Inbyggt i alla nationella projekt finns exkluderingsmekanismer av olika slag: biologiska, kulturella och politiska. För att illustrera detta använder Juval davis sig av tre dimensioner som lär prägla de flesta nationalstater: Staatnation, Kulturnation och Volknation (Juval davis, 1997).

Längs den första dimensionen tittar Juval Davis på medborgarskap (Staatnation) för att komma till slutsatsen att medborgarskapet inte är universell utan behandlar kvinnor olika genom en separat lagstiftning och kvinnornas behandling avgörs även enligt den klass, etnicitet eller ras de tillhör. Kvinnans status som medborgare inom offentlig sfär har avgjorts av statens konstruktion av privat sfär.

Nästa dimension är Kulturnation. Kulturellt utgör kvinnans beteende och i synnerhet hennes sexuella beteende viktiga markörer eller "gränsvakter" mellan olika etniska, religiösa grupper. Kvinnor symboliserar den nationella gemenskapen, dess rötter, dess själ, samt nationell ärbarhet. Kvinnornas sociala roll består i att överföra dess värden, traditioner samt språket vidare till nästa generation.

Med Volknation menas att kvinnan är underordnad olika politiska program som antigen uppmuntrar eller avskräcker kvinnor från att föda barn.

Kvinnorna är dock inte passiva offer utan de är delaktiga i det nationella projektet i och med att äldre kvinnor utövar kontroll över yngre kvinnor (Juval Davis, 1997).

En djupare förståelse får man genom att läsa John Gabriels "Sexing the Race" (1998). Genom att tilldela kvinnnor och män olika sociala roller, bildas stereotyper som skall hjälpa till att uppnå ett syfte: kontrollen av vitheten. Stereotyper av "de Andra" till exempel svarta kvinnor och svarta män, är till skillnad från de vita stereotyperna negativa ur europeisk synvinkel.

Under imperialismen sattes vita medelklasskvinnor på en piedestal av sexuell ouppnåelighet och sexuell renhet. Hennes dygder låg i hennes underordning som innebar reproduktionen av den vita rasen. Kvinnor av lägre samhällsskilkt och de som inte ansågs vara vita blev objekt för lust och förnekelse. Imperielitteraturen gjorde svarta kvinnor till metaforer för erövring av Afrika och landskapet feminiserades, med metaforer som "penetrering", "erövring av insidan". Samtidigt konstruerades vit maskulinitet med attribut som mod, självständighet och oberoende. Kriget representerades i medierna som tjusig, karaktärsbyggande och fascinerande, och exotisk, och denna föreställning kom att bli en del av den vanliga människans medvetande. Enligt Young var dessa sociala konstruktioner intimt förbundna med vit maskulinitet och raskonflikter.

Psykoanalysen har kommit att ge viktiga bidrag i förståelsen av stereotypernas ursprung och funktion. De negativa stereobilderna av "de Andra" har enligt Lola Young funktionen av att ge vita en syndabock in i vilken behov och önksningar kan injiceras relativt riskfritt. Zilah Einstein hävdar att hat har sin grund i rädsla för det egna ohämmade självet. Eftersom sexuella relationer mellan olika raser har varit förbjudna har det förbjudna på ett psykologiskt plan förvandlats till förnekelse och porjicerats på "de Andra" eftersom det gäller att tygla lusten för det förbjudna.

En förstärkning av dessa negativa stereotyper hade med nazisternas spridning av idéer om sjukdom, plåga, infektion, etc. i samband med rasblandning. Medierna har under deras historia vidare förstärkt stereotyperna och exempelvis beskrivit de kinesiska arbetskraftsinvandrare som kom till USA och England vid sekelskiftet som smutsiga, översensuella, oärliga, etc. Sådana perspektiv hade politiska effekter. Lagstiftning för att begränsa kinesisk invandring, kontakt med dem samt förbud mot blandäktenskap och rasblandning infördes (John Gabriel, 1998).

Juval Davis förklarar de mekanismer som konstruerar nationen och de inre dikotomierna och motsättningarna som kan finnas inom en nation. Resultat blir att kvinnan och mannen tillsammans konstruerar och rekonstruerar nationen genom olika roller som upplevs som givna och som försvaras inom en nation. Kvinnan ges en aktiv roll. Hon är med och skapar nationen. Samtidigt sker all politisk styrning från den offentliga sfären som hon är utesluten från.

John Gabriel förklarar de mekanismer som konstruerar nationen i motsättning till andra. Men han talar snarare om vithet i stället för nation och menar de processer som har skett inom olika vita länder. Här är kvinnan passiv, men hon har konstruerats till en positiv individ så länge hon tillhör medelklassen och så länge hon inte tillhör en annan ras.

Sociala och Politiska konsekvenser

Juval Davis

Juval Davis medvetandegör hur kvinnor och män hålls skilda från varandra i en nation, med könsroller som upplevs som givna och som även används för att konstruera och återkonstruera en nation. Samtidigt konstrueras politiska program utifrån idéer kring om mäns och kvinnor roll i nationen. Även om nationen är en "föreställd gemenskap", dvs. att människor som egentligen inte känner varandra känner att de hör samman, kommer idén om ett gemensamt ursprug som oftast idealiseras att leda till föreställningen om ett gemensamt öde - eller hoppet om en positiv framtid för nationen.

Juval Davis medvetandegör även vilken stark position kvinnorna har inom ett land och hur mycket som själva kämpar för att upprätthålla de könsmönster som vi har växt upp med. När de gör det, rättfärdigar de samtidigt mannens dominans.

Samtidigt konstrueras de här könsmönstern utifrån en jämförelseprocess. Maskulinitet till skillnad från homosexualitet som oftast feminiseras. Eftersom kvinnan anses som ytterst viktig för en nation, är det hon som bär störst ansvar för att hålla nationen ärbar, men det är även hon som samtidigt förtrycks.

De sociala och politiska konsekvenserna kan bli olika beroende på historisk tidsepok och situation, men framför allt kan en sådan ställningstagande medvetandegöra dels kvinnans delaktighet i sin egen förtryck samt mer tolerans vad gäller homosexualitet.

Whitewash

I Whitewash medvetandegörs hur personer i västvärlden ser på andra kulturer med sina egna kulturella glasögon. Här har vi att göra med en jämförelseprocess som sker mellan olika nationer. Man jämför sin egen kultur och sin egen nation med sina män och kvinnor med andra nationers."Vi" och "dem" skapas utifrån föreställningar om kulturell överlägsenhet och uderlägsenhet samt utifrån idéer om rasöverlägsenhet och rashygieniska föreställningar.

 

<<Tillbaka

Nyckelord: postkolonial teoretisering, kolonialism, Algeriet, algerisk kultur, muslim, slöja, kolonisatör, koloniserade, strukturalism, poststrukturalism, civilisation, modernisering, poststrukturalism, motsatser, binära motsatser, kultur, överlägsen, underlägsen, Darwin, utvecklingslära, Franz Fanon, muslismsk, slöja, orienten, sociala konstruktioner, konstruktionisk, den andre, stereotyper, projektion, exotism, normalt, onormalt, socialt, utveckling, orättvisa, Foucault, Juval Davis, nationalism.