MINA HEMTENTAMEN

Fenomenologi Hemtenta

Referat av "Introduction to phenomenological psychological research" av Jennifer Bullington och Gunnar Karlsson

Artikeln med titeln "Introduction to phenomenological psychological research" skrevs av Jennifer Bullington och Gunnar Karlsson och publicerades i Scandinavian Journal of Psychology 1984. Det handlar om fenomenologisk filosofi och fenomenologisk psykologi som forskningsansats.

Filosofisk fenomenologi utvecklades av Edmund Husserl, vars ambition var att studera världen så som vi uppfattar den. I fenomenologin ingår därtmed studiet av både människans medvetande och subjektiviteten.

Enligt Husserl är subjektiviteten det enda sättet för människan att få kunskap om världen. Det innebär att Husserls vänder sig mot naturvetenskaperna som befordrar världens objektiva verklighet. För Husserl blir därmed den subjektivt upplevda världen viktigare och den värld som han vill undersöka.

Husserl utvecklade ett nytt sätt att analysera subjektivitet och medvetande, som han kallade för fenomenologisk reduktion. Den grundläggande inställningen för människans vardag är en natulig inställning - natural attitude. Den här inställningen innebär att människan tar världen runt omkring sig som given och transcendent. Det finns inte heller plats för någon reflektion. När man utför den fenomenologiska reduktionen sätter man tron på den transcendentala världen inom parenteser. Resultatet blir då att man är i stånd att framhäva hur objekt uppträder i medvetandet och att således fokusera på världens uppbyggnad.

När man har förverkligat reduktionen kan man enligt Husserl upptäcka att medvetandet består av två stolpar: noesis och noema. Tillsammans bildar de ett för Husserl utmärkande egenskap i medvetandet: intentionalitet. Intentionalitet medför att medvetandet alltid är riktat mot något. Noesis syftar på medvetandets ström mot objektet, det subjektiva. Dess motsvarighet är noema. Noema syftar alltså på det som varseblivs, det som vi i den naturliga inställningen kallar den verkliga världen. Eftersom ett obejt kan ses ut olika synvinklar, är noema egentligen ett system av anblickar som ömsesidigt bekräftar varandra och ger objektet en helheltssyn.

Husserl har även utvecklat en fenomenologisk forskningsmetod. Den kallas imaginary variation (imaginär variation). Syftet är att komma åt fenomenets essens, dvs. innersta väsen. Essensen är det som gör en sak till den sak den är och inte till en annan sak. Metoden går ut på att variera ett fenomens egenskaper tills man kommer fram till den slutgiltiga gränsen då objektet upphör att vara det den är. Denna process är subjektiv och grundas i individens spontana intuition.

Fenomenologisk filosofi har kommit till användning inom psykologin under beteckningen fenomenologisk psykologi. Traditionell psykologi hade använt sig av objektiva metoder för att förklara fenomen, enligt naturvetenskapens lagar. Fenomen som medvetande och subjektivitet kom att läggas åt sidan. Under Husserls slagord "till sakerna själva" kom fenomenologisk psykologi att utveckla en vetenskaplig metod som gjorde det möjligt för psykologerna att studera fenomen så som de upplevdes. Resultatet blev en kvantitativ deskriptiv metod som använder sig av subjekttets detaljerade beskrivande av fenomenets alla nyanser, forskarens analys och en verifieringsmetod som innebär en diskussion med andra forskare om resultatet.

Skillnaden mellan filosofisk fenomenologi och fenomenologisk psykologi har med parentessättandet att göra. Det som finns kvar sedan man utfört den transcendala reduktionen är det transcendentala jaget. Husserl skiljde mellan två jagbegrepp. "I" är det transcendentala jaget. "Myself" som är det psykologiska, världsliga jaget, det jag som fenomenologisk psykologi är intresserad av. Det är jaget som minns och längtar, har önskningar och rädslor, osv. Det psykologiska jaget är reflekterande och närvarade i medvetandet genom sina olika yttranden, som vilket annat obejkt som helst. Den psykologisk fenomenologiska reduktionen tar oss ur den naturliga inställningen genom att inordna objektet under subjektivitete. Kvar finns ett medvetande som söker efter mening.

Det specifika för fenomenologiska psykologin är att forskaren inte ställer några hypoteser. Han försöker få en fördomsfri förståelse av materialet, så långt språk och kultur tillåter. Förståelsen fås med hjälp av intuition. Husserls "intuition" söker essensen. Fenomenologisk psykologi vill upptäcka generalitet. Man söker meningsenheter som utgör strukturen av ett upplevt fenomen. En "struktur" inom fenomenologin är den röda tråden som löper genom fenomenets unika yttrande. Målet är inte att ha sönder fenomenet i osammanhängande delar utan tvärtom: man vill upptäcka hur delarna i materialet relaterar till varandra i en gestalt som man kallar för "typologier" av samma fenomen.

Rådata består av rapporter givna av subjekt och består av deras upplevelse av ett fenomen. Formatet kan variera. Det kan vara retrospektiva protokoll, eller tänka -högt protokoll. Subjektet uppmanas att i detalj beskriva fenomenet man vill undersöka.

metoden har i detta fall 5 steg och är utvecklad av Amadeo Giorgi:

1. Genomföra fenomenologisk reduktion. Psykologer läser texten med ett öppet sinnelag, fri från teorier medan man upprätthåller psykologiskt fokus.

2. Dela upp hela texten i meningsbärande enheter. Varje enhet ska ha en separat relevans och forskaren ska vara känslig för menings- och situationsförändring hos subjektet och fenomenet.

3. Ändra språket i texten från subjektets språk till forskarens språk. Forskarens språk fokuserar på meningsenheterna. Man måste gå ifrån fenomennivån (subjektets beskrivande av vad han/hon direkt och oreflexivt upplevt) til den fenomenologiska nivån.

4. Sammanställa de omvandlade meningsenheterna till en struktur. De olika fristående delarna ska hänga ihop på ett ömsesidigt beroende sätt. Forskaren måste kanske utelämna eller flytta om vissa av de omvandlade meningsenheterna för att på bästa sättet uttrycka psykologisk mening.

5. Flytta över från en samling av belägna strukturer (många protokoll om samma fenomen från olika subjekt) till det vi kallar generell struktur som införlivar dessa väsentliga beståndsdelar i ett fenomen, som löper över samtliga belägna strukturer. Kan vi inte placera alla belägna strukturer under en enda generell struktur, finner vi i stället olika "typer" av fenomenet vilka vi kallar för "typologier".

 

<<Tillbaka

Nyckelord: fenomenologi, Edmund Husserl, I, Myself, noesis, noema, filosofisk fenomenologi, fenomenologisk psykologi, medvetande, subjektivitet, meningsenhet, mening, struktur, subjekt, objekt, forskare, typologi, naturlig inställning, natural attitude, intentionalitet