Socialpsykologer, teoretiker

ALBERT BANDURA (född 1925)

Albert Bandura

Albert Bandura föddes den 4 december 1925 i Kanada. Han började undervisa vid Standford Univerity 1953. Hans första bok skrev han tillsammans med en av sina studenter, Richard Walters och hette Adolescent Aggression, 1959 (1).

TEORIER

Social inlärning

Bandura anser att människor lär sig av varandra, genom observation och imitation. Han anses bygga en bro mellan behaviorismteorier och kognitionsteorier eftersom hans läror innefattar sådana saker som uppmärksamhet, minne och motivation. (2)

1. Reciprok determinism

Enligt behaviorismen är det miljön som bestämmer en individs beteende. Bandura ansåg att den här synen på beteende var alltför simplistisk och påpekade att miljön givetvis påverkade en individs beteende men att beteendet också kan påverka ens miljö(1). Människan är enligt Bandura ingen viljelös maskin utan har förmågan att planera, tänka och förutse resultaten av sina handlingar. Hon kan i sitt inre forma symboliska representationer såväl av olika beteenden som av tänkbara konsekvenser (3). Detta ledde till slutsatsen att omgivningen och beteendet orsakar varandra, något som han kallade för reciprocal determinism, dvs. reciprok determinism(1, 2, 3).

Senare började han se en individs personlighet som interaktionen mellan tre saker: Miljö, beteende och individens psykologiska processer. De psykologiska processerna består av vår förmåga att hålla bilder i minnet samt språket.   På grund av Banduras betoning av kognitiva processer, anses han vara kognitivismens fader. Bandura introducerar i behaviorismen sådana processer såsom observationsinlärning (modellinlärning) och självstyrning (1).

2. Modellintlärning / Observationsinlärning

Banduras mest kända experiment är följande: Han filmade en kvinnlig student som slog en docka med en liten hammare medan hon ropade skällsord. Filmen visades upp för ett antal förskolebarn, som upprepade det som de hade sett på film. Efter ett antal liknande experiment, kunde han dra slutsatser om de olika steg som var involverade i modellinlärningsprocessen.

  1. Uppmärksamhet – Om du skall kunna lära dig någonting måste du vara uppmärksam. Allt sådant som stör uppmärksamheten, bland annat trötthet, sjukdom, nervositet m.m. leder till att du kommer att lära dig mindre. Modellen som används är också av betydelse. En modell som drar uppmärksamheten till sig är bättre, allt från fysiska markörer till status och prestige.

  2. Kvarhållande i minnet – förmågan att minnas det du har uppmärksammat, är också av betydelse för modellinlärningen. Människor brukar hålla det som de har sett i minnet via inre bilder och

  3. Motorisk reproduktion – Förmågan att översätta det som du kommer ihåg i faktiskt beteende. Du måste alltså kunna reproducera beteendet. Vår förmåga att imitera ett beteende förbättras också med erfarenhet. Vår förmåga förbättras även när vi bara föreställer oss att vi gör någonting.

  4. Motivation – är också viktig. Du måste ha en god anledning till att reproducera ett beteende. Bandura tar upp ett antal skäl, bland annat tidigare betingning, utlovad och vikarierande förstärkning.  Han menar dock att sådana saker inte så mycket orsakar beteende men de visar snarare vad man har lärt sig. Som motiv till inlärning kan även negativ förstärkning användas, bland annat tidigare straff, hot om straff eller vikarierande straff. Bandura anser dock inte att straff inte är så bra att användas som förstärkning av ett beteende (1).

3. Självstyrning

Med självstyrning menas förmågan att kontrollera ens beteende. Bandura anser att detta kan göras via tre steg:

  1. Självobservation – Vi tittar på oss själva, vårt beteende och håller ögonen på det.

  2. Bedömning – Vi jämför det vi ser med en norm eller standard eller någon annan.

  3. Självrespons – Om du gör bra ifrån dig i jämförelse med dina standarder, kommer du att ge dig själv beröm, annars straffar du dig själv. Beröm och straff kan vara att göra/inte göra något eller känslor av stolthet eller skam. Självuppfattningen är betydelsefull här, det som kallas för självförtroende. Om man under åren och uppväxten har fått en hel del beröm och har man presterat väl, kommer man att få en positiv självuppfattning. För mycket självstraff kan enligt Bandura leda till:

    • kompensation – överlägsenhetskomplex, t ex grandios självuppfattning

    • inaktivitet – apati, trötthet, depression

    • eskapism – droger, tv, alkohol, fantasier, och till och med självmord (1).

Banduras råd och rekommendationer till människor med dåligt självförtroende kommer från tre steg av självreglering:

  1. Känn dig själv.
  2. Ha inte så höga standarder.
  3. Använd dig av självberöm i stället för självstraff (positiv förstärkning) (1).
TERAPIER

Självkontrollterapin utvecklades med hjälp av idéerna bakom självstyrning. Terapiformen har används med framgång för att hjälpa folk att sluta äta för mycket, sluta röka, m.m. Terapimetoden består av följande:

  1. Dagböcker - anteckningar av t ex hur många cigaretter man röker, när man röker och varför man röker.

  2. Miljöförändring - utifrån dagboken, börjar man ändra saker runt omkring sig, som skall minska rökningen.

  3. Självkontrakt - man sluter kontrakt med sig själv om att bete sig på ett visst sätt. Kontrakten skall skrivas ner explicit och undertecknas. Ett vittne skall vara närvarande. Man kan till exempla skriva: "Jag kommer att gå ut lördag kväll, om jag röker x antal cigaretter." Kontrakten kan även involvera vänner, med makten att kontrollera beröm och straff. Detta kan dock leda till att man förstör välfungerande relationer.

Modellterapin - är Banduras mest kända terapiform. Tankarna bakom modellterapin är att om man får någon med en psykologisk störning att observera en annan person med samma psykologiska störning i hans/hennes hantering av olika situationer på ett mer konstruktivt sätt, kan personen som iakttar, lära sig av den person som utgör modellen (1).

KÄLLOR - internet

KÄLLOR - litteratur

  • Människa, interaktion och social omgivning, 1992, Tommy Svensson (3)