Social Kognition

ATTRIBUTIONSTEORI OCH ATTRIBUTIONSFEL

attributionsteori

Student.seAttributionsteorin innebär att människan vill ha en balanserad och sammanhängande bild av verkligheten varför hon söker meningsfulla orsaker till det som sker (Nilsson, 1996:167).

Attributionsteorin utvecklades av bl.a. Edward Jones, Keith David och Harold Kelly i mitten av 1960-talet (Nilsson, 1996:167).

Attribution syftar på själva processen genom vilken vi tillskriver andra människor en identitet, vissa egenskaper samt orsakerna bakom deras beteende (Nilsson, 1996:167).

När vi skall hitta orsaker söker vi enligt Harold Kelly efter regelbundenheter och mönster i det som sker och utesluter mindre troliga faktorer. Det finns enligt Kelly 3 olika källor till orsaker:

  1. den person vars beteende man vill förklara
  2. den person beteendet riktas mot
  3. den situation där beteende äger rum (Nilsson, 1996:168).

Vi utnyttjar även 3 informationskällor i detta:

  1. konsistens - om en person beter sig likartat i olika situationer
  2. konsensus - hur beter sig andra personer i samma situation
  3. diskriminering - om personen beter sig lika eller ej mot alla
attributionsfelet

I våra bedömningar av andra människor, bildar vi oftast felaktiga uppfattningar (Nilsson, 1996:168).

Det vanliga är att vi lägger för stor vikt vid personliga egenskaper och för lite vikt vid situationens makt när vi söker efter orsaker till någons beteende. Vi har en tendens att tolka våra egna handlingar som situationsbetingade och andras som egenskapsstyrda (Nilsson, 1996:168). Attributionsfelet är vanligt förekommande och är starkare när det skall tjäna våra egna intressen. Om vi i en situation är arga kan man t ex säga "Jag var arg för att allting gick snett" medan, om man pratar om en annan person så kan man säga att "Han var fientlig inställd eftersom han har mycket vrede inom sig" (Myers, 2000:54). Vi söker även efter orsaker när något går snett, men sällan när något går bra. Det normala behöver inte förklaras (Nilsson, 1996:169).

En annan vanlig orsak till attributionsfel är att vi jämför med acceptabla sociala beteendemönster, när vi drar slutsatser om någon annan (Nilsson, 1996:168). Ovanligt eller konstigt beteende leder till att vi är benägna till att söka orsaken hos personen, medan vanliga eller typiska handlingar leder till att vi förlägger orsaken till situationen. Dessutom tror vi felaktigt nog att många fler delar våra uppfattningar än det är fallet. Enligt Myers är attributionsfelet vanligt förekommande och utgör en del av vardagslivet. Social kompetens är inte en faktor som minskar attributionsfelet utan vanligtvis en faktor som ökar attributionsfelet (Myers, 2000:55).

En annan felkälla är att vi är bättre på att bedöma en enskild person än det är att bedöma en hel grupp. "Bekräftelsefelet" - innebär att när vi väl bildat oss en uppfattning om andra människor så söker vi efter information som bekräftar uppfattningen i fråga. Trots att vi får information som visar motsatsen till vad vi tycker (Nilsson, 1996:169).

 

Källor:

Exploring Social Psychology, second edition, 2000, David G. Myers

Socialpsykologi, 1996, Björn Nilsson